I regeringsförklaringen som presenterades idag av statsminister Stefan Löfvén klargjordes att barnkonventionen ska göras till svensk lag. Detta är ett glädjande och viktigt besked som innebär att barns rättigheter kommer att stärkas och genomsyra alla samhällsområden som direkt eller indirekt rör människor under 18 år.

Den 20 november är det 25 år sedan barnkonventionen antogs av FN. Men vad har hänt sedan dess, har världen blivit en bättre plats för barn? En ny UNICEF-rapport visar att svaret är onekligen ja – men inte för alla barn.

Tillgång till kulturell verksamhet för alla barn är en mänsklig rättighet eftersom det är en pusselbit i barnets utveckling. Idag är vår programchef Christina Heilborn på plats på Bokmässan i Göteborg och deltar i ett seminarium om just detta.

I en tid då ideologier som kränker respekten för människors lika värde är på framfart är det viktigt att öka kunskapen om barnkonventionen i skolan som ett viktigt verktyg för att förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och få dem att genomsyra hela skolmiljön. Det skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet i en debattartikel som publiceras i Lärarnas tidning idag.

Det talas om curlade barn som får allt de pekar på, om föräldrar och lärare som tappat kontrollen och ett samhälle där barnen får allt mer utrymme. Att vuxna har abdikerat från sitt ansvar och lämnat över makten till barnen. Men stämmer den här bilden? Vilka barn har verklig makt idag och i vilka sammanhang? Detta diskuterades igår på vårt seminarium i Almedalen.

På söndag inleds årets Almedalsvecka. UNICEF Sverige finns på plats för att lyfta frågor som barnäktenskap, barns delaktighet och inflytande, företags ansvar och barn på flykt.

Nästa vecka är det dags igen för Almedalen i Visby. Här kommer många att diskutera den nya biståndspolitiska plattformen som nyligen debatterades i riksdagen. Vi anser att barnrättsperspektivet är för svagt, och vi saknar skrivelser om barn som egna aktörer med egen rätt till deltagande och inflytande över sina livsvillkor.

Gemensamt med andra barnrättsorganisationer lyfter vi idag återigen vår kritik och en uppmaning till regeringen att visa att de tar internationella överenskommelser på allvar. Det är dags att regeringen skriver under och ratificerar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om enskild klagomekanism för barn och visar att vi är ett föregångsland för barnets rättigheter.

I år är det 25 år sedan barnkonventionen antogs av FN. Sverige var ett av de första länderna att ratificera och därmed bli bunden av bestämmelserna. Men svensk lag uppfyller inte alltid konventionens krav. UNICEF Sverige arbetar för att barnkonventionen ska bli svensk lag, och vår programchef bemöter idag de vanligaste motargumenten.

Det är återigen dags för den svenska regeringen att granskas av FN:s barnrättskommitté i Genève. Regeringen lämnade sin femte rapport till barnrättskommittén i september 2012 och idag lämnar vi vår alternativa rapport.

UNICEF Sverige anser att staten måste ta ett större centralt ansvar för skolan och att det behövs ett barnperspektiv i utformningen av skolpolitiken. Betänkandet ”Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan” stärker oss i den uppfattningen. Nu överlämnar vi våra rekommendationer till FN:s barnrättskommitté.

”To train up a child” heter en bok skriven av Michael och Debi Pearl. Författarna beskriver där sin uppfostringsmetod som går ut på att föräldrarna genom fysiskt våld ska få sina barn att lyda dem. Boken är i praktiken en manual i hur man misshandlar barn. Detta är ett brott i svensk lag, ändå säljs denna bok av svenska nätbokhandlare. Att det 35 år efter att lagen mot aga infördes fortfarande kan säljas litteratur som uppmuntrar till brott mot barn, visar att barnets rättsliga ställning behöver stärkas generellt i samhället.

En av årets första nyheter angående barns rättigheter handlade om att Högsta domstolen faktiskt hänvisat till FN:s konvention om barnets rättigheter. Beslutet innebar att en barnfamilj fick bo kvar i sitt hus och slippa bli vräkta trots pappans skulder.

Cirka 230 miljoner barn runt om i världen registreras aldrig, varken vid födseln eller senare. Detta innebär att de heller inte får något födelsebevis. Detta är ett brott mot deras rätt enligt barnkonventionen att registreras vid födseln och även rätt till ett namn och en nationalitet.

Vi ser återkommande exempel på att Sverige tappat perspektivet på att barn har rättigheter. I Skavlan deltog nyligen överläkaren David Eberhard för att diskutera sin senaste bok ”Hur barnen tog makten”. Eberhard uttrycker i programmet att det bland annat saknas belägg för att det är farligt att bestraffa barn. Vi ser allvarligt på att barn och bestraffningar uttrycks i en och samma mening och vill tillföra ett barnrättsperspektiv till den pågående debatten.

Idag är det 24 år sedan FN:s generalförsamling antog barnkonventionen. Men fortfarande finns brister i hur väl Sverige lever upp till barnets mänskliga rättigheter. Det visar barnens egen rapport till FN:s barnrättskommitté som överlämnades till regeringens barnrättighetsutredning i veckan.

Med tanke på alla utspel, begrepp och känslor som är i omlopp i debatten kring Lundsberg kan det vara läge att påminna om vad skolan har för ansvar för att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.

Många elever i den svenska skolan känner inte till barns mänskliga rättigheter. Detta trots att det numera är skolans ansvar att lära ut detta. UNICEF startar nu ett pilotprojekt i sju skolor i Sverige för att undersöka vad som händer om skolans verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.

Debatten kring regeringens biståndspolitiska plattform har mest handlat om att den är försenad, men ett långt mycket större problem är att det civila samhället inte fått vara med i processen. Med anledning av detta skriver vi, tillsammans med flera svenska civilsamhällesorganisationer, en debattartikel i senaste numret av Sidas tidning Omvärlden (nr 5 2013).

Nu gör vi en insats för att inspirera pedagoger inom förskolan att sätta fart på diskussionerna om barnets rättigheter – inte minst bland barn själva. Vi kommer, med stöd av Svenska PostkodLotteriet, att skicka ut en inspirationslåda om barnkonventionen till varenda förskola i landet.

I den pågående debatten om migrationsfrågor finns flera felaktiga påståenden, sammanblandning av begrepp och insinuanta formuleringar. Det handlar om polisens metoder för att verkställa utvisningar, myndigheters oförmåga att ta ansvar för barn som försvinner och regeringens svajighet när det handlar om synen på mänskliga rättigheter för till exempel papperslösa.

Konsekvenser av att barns rättsliga ställning är svag i Sverige visar kampanjen "201 dödade kvinnor och barnen som blev kvar" som Aftonbladet för tillfället driver. Idag görs snäva bedömningar av vad ett barn har rätt till. För att barns rättigheter ska ges verkligt utrymme krävs att barnkonventionen blir svensk lag.

Varje tid och varje samhälle har sin syn på barn. Hur vi ser på barn får stor betydelse för hur vi agerar mot barn och hur barnet formar sin egen identitet. Därför är det viktigt att varje tid och alla som arbetar med barn, eller själva är föräldrar, reflekterar över vilken barnsyn som formar ens eget beteende.

Idag är det internationella dagen för mänskliga rättigheter. Vad har barns mänskliga rättigheter för status i Sverige?