Ben är på Ålandskryssning - en berättelse av Mark Levengood

”Jag berättar om det här fallet för att jag tycker att det visar att barnkonventionen angår oss alla – alla barn har rätt att vara barn och bli respekterade.”

Ben är på Ålandskryssning. Det finns ett lekrum, som ser roligt ut. Men Ben har inte tid. Hans pappa Roland är full, och Ben måste se till att inget dumt händer. Pappa står och pratar med en kvinna som heter Riina, hon luktar sprit när hon böjer sig ner för att pussa Ben på kinden. ”Du är fin” säger Riina. Ben säger inget, han tycker inte om att bli pussad av någon han inte känner. ”Kom pappa” säger han. ”Vi är snart i Mariehamn”. Hans pappa tittar på honom och det blixtrar till i ögonen. ”Kan du för helvete aldrig låta mig vara i fred?” väser han. Ben backar ett par meter, utom räckhåll, men går inte därifrån. Han måste få pappa från båten, annars hamnar de i Åbo och då kommer inte Ben att få fira sin födelsedag med mamma dagen efteråt.

Av pappa önskar sig Ben ingenting i present. Det är inte mödan värt att önska.

/ Mark Levengood, UNICEF-ambassadör

Om barnkonventionen vore svensk lag skulle beslutsfattare vara tvungna att ta barns rättigheter på allvar. Mer kunskap hos både professionella och privatpersoner leder också till ett ökat civilkurage och en större vilja att agera när barn far illa.

Din röst gör skillnad – skriv under för barnkonventionen som lag! Och hjälp oss att sprida kampanjen genom att Facebook-gilla (ge gärna din egen kommentar i dela-fältet) och twittra nedan.