Dags att diskutera
vår tids barnsyn
Varje tid och varje samhälle har sin syn på barn. Hur vi ser på barn får stor betydelse för hur vi agerar mot barn och hur barnet formar sin egen identitet. Därför är det viktigt att varje tid och alla som arbetar med barn, eller själva är föräldrar, reflekterar över vilken barnsyn som formar ens eget beteende.
Publicerad |
2012 12 13
Uppdaterad |
2012 12 13
Dags att diskutera vår tids barnsyn
Synen på barn har skiftat genom historien. Den medeltida kyrkans såg barnet som i grunden ont , född med otyglade drifter och med arvssynden som bara kunde bekämpas genom hård kontroll och aga. Under 1700-talet växte en annan barnsyn fram som framhöll barndomen som en period skiljt från vuxenlivet full av lek och oansvarighet. Barn och barndomen jämställdes ofta med natur, ljus och luft, blommor och växande. Detta syns inte minst i konstens romantiska skildringar av barn från den här tiden.
Under 1900-talet får utvecklingspsykologin stort genomslag som beskriver barndomen som indelad i mer eller mindre förbestämda utvecklingsfaser, från okunnighet till den högsta utvecklingsfasen – den som vuxen.
Detta förhållningssätt ifrågasattes till viss del under 1980-talet då en ny radikal barnsyn växte fram som framhåller barnets förmågor. Från att barn hade setts som okunniga och ofullständiga och barndomen som en förutbestämd utvecklingskedja lyfter man fram barnets kompetens där förutsättningen för barnet att växa ligger i vuxenvärlden s förmåga att se och bekräfta barnet.
Det är viktigt att vi diskuterar vilken barnsyn som påverkar vårt beteende och vad får det för konsekvenser för barnen - på förskolan, i domstolar, i hemmet och i samspelet med barn. Finns fortfarande spår av den medeltids kyrkans syn på barnet kvar i TV-serier som Nanny-akuten? Lever föreställningen om det naturliga och romantiska barnet kvar även i vår tid? Innebär de moderna teorierna kring det kompetenta barnet att vi lägger för stort ansvar på barnen?
UNICEFs arbete utgår från barnkonventionen som genomsyras av en syn på barn som fullvärdiga individer med egna rättigheter och barndomen som en unik period i en människas liv med lika högt värde som vuxenlivet. Barnkonventionen framhåller både barnets speciella behov av skydd och barnets rätt att bli behandlad med samma respekt som alla andra människor
Vi vill gärna öka kunskapen om barnkonventionen och sätta igång diskussioner om vår tids barnsyn – också bland barn själva. Därför är vi stolta och glada över att vi, med stöd av Svenska Postkodlotteriet , har möjlighet att skicka ut en inspirationsbox om barnkonventionen till alla landets förskolor i början av nästa år.
Det är dags att diskutera vår tids barnsyn. Håll utkik!
Relaterade artiklar
I år fyller barnkonventionen 35 år. Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna men nu har utvecklingen stannat av eller till och med backat. Respekten för barns rättigheter måste återupprättas.
Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.
Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.