2016-05-Unicefrapport-40.jpg

FN:s barnrättskommitté ställer

krav på Sverige

Processen med att granska Sveriges åtaganden enligt barnkonventionen har nu kommit igång. Under sommaren har FN:s barnrättskommitté offentliggjort sin lista på frågor till den svenska regeringen kring hur Sverige lever upp till barnkonventionen.

Det är ett stort antal frågor som ska besvaras inom många olika teman. UNICEF Sverige skickade tillsammans med 19 andra barnrättsorganisationer tidigare i våras in förslag till kommittén på de mest brännande frågorna som vi anser att Sveriges regering ska ställas till svars för.

Vi ser nu med glädje att många av våra förslag på frågor har beaktats och finns med på den lista som nu offentliggjorts.

Bekämpa ojämlikhet och sätt barnets bästa i främsta rummet

Frågan kring hur Sverige ska bekämpa ojämlikheten mellan barn, och regionala skillnader, är ett tema som återkommer inom många olika områden. Också hur Sverige tillämpar principen om barnets bästa och möjligheter för barn att komma till tals i frågor som berör dem.

Kommittén vill bland annat få svar på hur Sverige ska stärka barns rätt och möjlighet att komma till tals både i migrationsprocessen, klimatfrågan och vid vårdnad, boende och umgänge.

Man vill även att regeringen ska redogöra för hur man säkerställer att principen om barnets bästa får större genomslag i beslut som rör barn, genom att den ska väga tungt och komma i främsta rummet, snarare än vara en princip av många.

2016-05-Unicefrapport-40.jpg
Foto: © Petra Kyllerman

Vilken effekt får barnkonventionen som lag?

En viktig aktuell fråga som kommittén tar upp är vilken effekt barnkonventionen som lag har fått i den praktiska tillämpningen. De vill att Sverige specifikt ska redogöra för hur det säkerställs att barnkonventionen får företräde framför annan lagstiftning vid en eventuell normkonflikt. Detta är en fråga som vi särskilt har påtalat som bristfällig när beslutet kom om att göra barnkonventionen till lag.

En annan intressant fråga som UNICEF har påtalat under en lång tid är bristen på en nationell klagomekanism för barn, som kan användas när barnkonventionen inte efterlevs. Kommittén har i sin lista specifikt frågat hur arbetet fortskrider med att ge Barnombudsmannen eller annan lämplig aktör mandat att ta emot, utreda och behandla klagomål från barn.

De tar även upp brister för barn i olika utsatta situationer när det gäller att få upprättelse och göra sin röst hörd, och efterfrågar någon form av klagomålsförfarande för dem.

Bekämpa psykisk ohälsa och diskriminering

Några exempel på tematiska områden som kommittén vill veta mer om, som vi organisationer också påtalat, är åtgärder för att bekämpa den psykiska ohälsan bland barn och unga, inklusive självmord. Sveriges arbete mot hatbrott, rasism och diskriminering av barn från utsatta grupper – såsom placerade barn, barn i migrationsprocessen, barn med funktionsnedsättning, minoritetsgrupper och HBTQ – tas också upp.

Vad gäller barn med funktionsnedsättning så efterfrågar man särskilt svar kring deras rätt till likvärdig utbildning, personlig assistans och andra nödvändiga stödinsatser.

Aktiva åtgärder för att skydda barn från våld och sexuella övergrepp (inklusive online) tas också upp, samt efterfrågan på en heltäckande handlingsplan på området. Kommittén efterfrågar också att våldsbegreppet bör utvidgas till att omfatta psykiskt våld, inklusive försummelse och bevittnande av våld, något vi länge tryckt på i vår kampanj för att stoppa våld mot barn.

Mer statistik efterfrågas kring barns levnadsvillkor

Kommittén vill också att Sverige besvarar frågor kring situationen för de barn som lever i socioekonomisk utsatthet, och specifikt hur man arbetar mot vräkningar och otrygga tillfälliga boenden. Arbetet mot skolsegregationen och ojämlikheten i skolan är en annan aktuell fråga som kommittén vill få svar på.

Slutligen efterfrågar kommittén både hur barns rättigheter integreras i offentliga budgetar och efterfrågar mycket statistik kring barns levnadsvillkor. Detta för att främja en effektiv uppföljning för efterlevnaden av barns rättigheter i Sverige.

Regeringen ska lämna in sina svar senast den 30 juni 2021. UNICEF och övriga organisationer som arbetat aktivt med granskningsprocessen kommer att följa regeringens arbete. Vi kommer även att lämna in en så kallad alternativrapport där vi själva kommer att svara på frågorna utifrån vår verksamhet och våra erfarenheter av barnkonventionens tillämpning i praktiken. 

Vi kommer också att involvera och arbeta tillsammans med olika grupper av barn i Sverige för att få med deras röster och deras aktiva medverkan i processen, som ju i allra högsta grad berör dem.

Läs hela listan från FN:s barnrättskommitté.

Vår samlade lista med förslag på frågor från UNICEF och 19 andra barnrättsorganisationer.

Kopiera länk

Relaterade artiklar

Barnkonventionens dag - barn talar vid podium - cropped desktop
Barnkonventionens dag

I år fyller barnkonventionen 35 år. Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna men nu har utvecklingen stannat av eller till och med backat. Respekten för barns rättigheter måste återupprättas.

Barn som studerar - Nepal 2023
Barnkonventionens dag

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.

Unicef logo
FN:s barnrättskommitté

Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.