Sverige får återigen kritik från FN:s barnrättskommitté. Bland annatanser kommittén att gömda flyktingbarn diskrimineras när de inte får gåi skolan. Det framgår när barnrättskommittén kom med sinasammanfattande slutsatser över hur Sverige följer barnkonventionen. Läs mer här.
Skribent |
UNICEF Sverige
Publicerad |
2009 06 11
Uppdaterad |
2009 06 11
Kritik mot Sverige från FN:s barnrättskommitté
Sverige får återigen kritik från FN:s barnrättskommitté. Bland annat anser kommittén att gömda flyktingbarn diskrimineras när de inte får gå i skolan. Det framgår när barnrättskommittén kom med sina sammanfattande slutsatser över hur Sverige följer barnkonventionen.
- Det är anmärkningsvärt att Sverige fortfarande får kritik för att gömda flyktingbarn inte har rätt till skolgång, säger UNICEF Sveriges barnrättsjurist Christina Heilborn. Det är oacceptabelt att denna diskriminering av barn fortsätter 20 år efter det att barnkonventionen godkänts av Sverige. Det är dags att regeringen tar kritiken från FN:s barnrättskommitté på allvar.
En del av kritiken från kommittén rör att barnkonventionen inte gäller som svensk lag. UNICEF Sverige anser att det skulle göra skillnad i hanteringen av asylärenden, vårdnadstvister och socialtjänstutredningar om konventionen fick status som lag.
- Idag kan myndigheter och domstolar avfärda konventionen eftersom den inte har status av svensk lag. Vi har sett att detta får konsekvenser för beslut som rör barn, säger Christina Heilborn.
FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige
Här följer några exempel på områden där barnrättskommittén anser att Sverige behöver förbättra sig för att leva upp till barnkonventionens bestämmelser:
• Att barnkonventionen får ställning som svensk lag.
• Att Barnombudsmannen får mandat att utreda individuella klagomål från barn.
• Att alla barn i Sverige måste skyddas mot diskriminering.
• Att gömda barn och papperslösa barn får rätt till utbildning.
• Att papperslösa barn får rätt till sjukvård.
• Att barnets bästa verkligen utreds och bedöms i asylprocessen.
• Att förebygga självmord bland barn och att öka insatserna för att förbättra barns psykiska hälsa.
• Att barnkonventionen skrivs in i läroplanen.
• Att god man för ensamkommande barn utses inom 24 timmar.
• Att regler vid familjeåterförening inte strider mot barnkonventionen (med anledning av försörjningskravet).
• Att stärka skyddet för barn som är utsatta för människohandel (trafficking).
• Att se över lag och praxis när det gäller isolering av barn placerade på institution.
Här kan du läsa och ladda ner barnrättskommitténs slutsatser - Concluding observations Sweden.
FN:s barnrättskommitté har granskat hur Sverige följer barnkonventionen. Dessa granskningar sker vart femte år för de stater som skrivit på konventionen. För Sveriges del var detta den fjärde gången. Kommitténs uppgift är att granska staterna och lämna beröm, kritik och förslag till förbättringar. Sverige frågades nyligen ut i Genève av FN:s barnrättskommitté och på fredagen 12 juni kom kommittén med sina slutsatser.
Relaterade artiklar
I år fyller barnkonventionen 35 år. Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna men nu har utvecklingen stannat av eller till och med backat. Respekten för barns rättigheter måste återupprättas.
Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.
Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.