I veckan rapporterade Ekot om ett barn i Vänersborg som placerades i ett familjehem där mannen var misstänkt för våldtäkt mot barn. Det är upprörande att barn kan placeras i hem där familjehemsföräldrarna är misstänka för brott mot barn. UNICEF Sverige anser att lagen som omfattar familjehemsplaceringar måste ses över.
Skribent |
Shanti Ingeström
Publicerad |
2019 10 03
Uppdaterad |
2019 10 03
Låt barn vara delaktiga i lagändringar som rör deras rättigheter
I dagsläget finns begränsningar i Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn . Enligt lagen måste åtal ha väckts för att det ska synas i belastnings- eller misstankeregistret. Men tyvärr läggs många brott mot barn ned eftersom det saknas tillräcklig bevisning. Misstänkta brott leder därmed sällan till åtal och syns då inte i de register som kontrolleras när personer ansöker om att bli familjehem.
Det är samhället som har det yttersta ansvaret att säkerställa att alla barns grundläggande rättigheter blir tillgodosedda. Därför är det viktigt att socialnämnden har lagliga möjligheter att göra trygga och säkra placeringar utifrån barnets bästa.
Familjehemsföräldrarna kan vara de enda vuxna som barnet har kontakt med och det är därför av största vikt att omvårdnaden är av god kvalitet. Vi har hört allt för många gånger att barn har blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp av sina familjehemsföräldrar. Det är oacceptabelt.
Det är därför inte tillräckligt att bara lita på polisregister vid placering av barn. I Barnombudsmannens rapporter tipsar familjehemsplacerade barn bland annat om att socialsekreterarna själva borde testa att bo i familjehemmen innan de placerar barnen, för att då lättare kunna avgöra om det är ett lämpligt hem för barn eller inte.
Det är i linje med vad regeringens särskilda utredare Håkan Ceder kom fram till i sin utredning gällande översynen av Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser omvård av unga (LVU). Där betonades bland annat vikten av att stärka barnrättsperspektivet på individnivå, att ta tillvara på barns synpunkter och erfarenheter och att det krävs en systematisk uppföljning på nationell nivå.
Forskaren Titti Matsson säger i översynen av LVU att det inom barnrätt finns tecken på att lagstiftningsåtgärder för barn oftast inte får den effekt i praktiken som man önskat. Kanske skulle resultatet bli det förväntade om barnen fick vara delaktiga i lagstiftningsarbetet?
När barn får möjlighet bidra med sina kunskaper och erfarenheter i frågor som rör deras rättigheter kommer vi närmare verkligheten. Nu när barnkonventionen blir svensk lag 2020 är det dags att se över förslagen i LVU-utredningen och låta barnen vara delaktiga i de beslut och lag ändringar som påverkar dem.
Relaterade artiklar
I år fyller barnkonventionen 35 år. Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna men nu har utvecklingen stannat av eller till och med backat. Respekten för barns rättigheter måste återupprättas.
Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.
Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.