Default hero image

Nätverket för barnkonventionen, där UNICEF Sverige ingår, skrev på DN Debatt den 20/11 att barns rätt till inflytande behöver stärkas i kommunerna. Detta tyckte ledarskribenten Ann-Charlotte Marteus på Expressen var rena galenskaper. ”Sverige riskerar att bli ett enda stort elevråd för medelklassen”, menar hon. Här svarar Lisa Ericson, som är anställd på UNICEF Sverige och ordförande i nätverket, på kritiken.

Skribent |

Publicerad |

2014 11 24

Uppdaterad |

2014 11 24

Leder barnkonventionen som lag till att Sverige blir ett stort elevråd för medelklassen?

Ann-Charlotte Marteus kan vara lugn . Att barnkonventionen blir lag kommer varken leda till att barn får körkort, rösträtt eller sommarjobb som kirurger. Det kan däremot i bästa fall leda till att fler pedagoger lyssnar och förstår när barn far illa och kontaktar socialtjänsten i tid, att barn som bevittnat våld i hemmet får något att säga till om när samhället beslutar om var de ska bo, eller att barn som lever i familjer utan uppehållstillstånd får ge uttryck för vad de behöver för att utvecklas och mår bra. Det kan eventuellt också leda till att barn i socialt utanförskap får ge uttryck för vad de behöver för att fullfölja sin utbildning.

Att lyssna till barn och ungas erfarenheter och låta dessa vara vägledande för beslut står inte i motsats till att satsa på angelägna frågor – tvärtom. Det är en förutsättning för att fatta välgrundade beslut och åtgärda de utmaningar som samhället står inför. Inte minst när det gäller att förbättra situationen för de mest utsatta barnen.

Det var just det som var poängen i debattartikeln ; att vi inte bara ska lyssna till barn från resursstarka familjer eller ungdomar som valts in i ett elevråd och vara nöjda sedan. Utan även låta andra barn komma till tals, vilket kräver både nya arbetsmetoder och förhållningssätt.

Att alla barn har rätt till inflytande är inte en ny galen idé, utan barnets mänskliga rättighet som Sverige och resten av världen skrev under på för 25 år sedan. Det har varit juridiskt bindande sedan dess. Men vi kan tyvärr konstatera att rätten att höras och andra centrala rättigheter fortfarande ignoreras. Därför tror UNICEF Sverige och alla de 45 organisationer som ingår i Nätverket för barnkonventionen att det är bra om barnkonventionen blir lag. Det har också en bred politisk majoritet varit överens om de senaste åren.

Men nu står vi inför utmaningen att förklara vad barnkonventionen faktiskt säger. Att beakta barnets bästa vid åtgärder som rör barn betyder exempelvis inte att vi ska ignorera andra samhällsgrupper och deras behov. Att tänka på barnets bästa är inte särskilt dyrt, det handlar mest om kunskap, vilja och förhållningssätt.

Precis som god politik handlar mänskliga rättigheter inte främst om att vilja väl, utan om att se på varje individ som likvärdig – även barnet. Barnkonventionen ger dem inte körkort och rösträtt, men en chans uttrycka sin mening och få den beaktad i frågor som berör barnet. En förutsättning för visa val.

Kopiera länk

Relaterade artiklar

Barnkonventionens dag - barn talar vid podium - cropped desktop
Barnkonventionens dag

I år fyller barnkonventionen 35 år. Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna men nu har utvecklingen stannat av eller till och med backat. Respekten för barns rättigheter måste återupprättas.

Barn som studerar - Nepal 2023
Barnkonventionens dag

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.

Unicef logo
FN:s barnrättskommitté

Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.