Barn och ungas psykiska hälsa är ett eftersatt område i alla länder, även i Sverige. I UNICEF Sveriges nya rapport ”Lyssna, vi har något att säga!” delar barn och unga med sig av sina erfarenheter kring psykisk ohälsa och ger förslag på lösningar. Deras röster talar sitt tydliga språk: vuxna måste lyssna – och agera.
Skribent |
UNICEF Sverige
Publicerad |
2021 10 20
Uppdaterad |
2021 10 20
Lyssna, vi har något att säga!
Redan innan pandemin led många barn och unga av psykisk ohälsa. Trots det investerar inget land tillräckligt i området, visar UNICEFs rapport "The State of the World’s Children", som årligen utreder läget för barn världen över. För att undersöka situationen för barns psykiska hälsa i Sverige har vi, tillsammans med Karolinska institutet och Trygg-Hansa, tagit fram rapporten ” Lyssna, vi har något att säga! ”.
Rapporten, som är en del av det globala arbetet för barns psykiska hälsa, samlar barns och ungas erfarenheter och förslag på lösningar i Sverige. Vad orsakar psykisk ohälsa enligt barn och unga? Vad anser de att samhället behöver göra för att barn och unga ska må bättre?
Pandemins följder på barns psykiska hälsa
Rapporten visar att många barn och unga har känt oro för släktingars liv och hälsa under pandemin, men situationen har också kraftigt reducerat barns och ungas sociala liv. Det har lett till fysisk inaktivitet och en ökad rädsla för att bli utesluten från kompisgruppen och lämnad ensam.
Många lyfter också att de har haft svårigheter att studera på grund av distansundervisning. De beskriver att de inte har fått tillräckligt stöd hemma och känner oro över att det kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan påverka deras framtid.
Höga krav, sociala medier och mobbning
Barn och unga upplever stor stress orsakad av sociala förväntningar om att vara lyckad, till och med ”perfekt”, inom många områden samtidigt - skolan, fritidsaktiviteter, det sociala umgänget och utseendet. Sociala medier spelar en stor roll i ungas liv, och det upplevda tvånget att ständigt visa upp en lyckad fasad kan påverka självbilden och självkänslan negativt.
Mobbning är också en vanlig orsak till psykisk ohälsa och förekommer både i skolan och på sociala medier, där den pågår dygnet runt.
Våld och kriminalitet
Både flickor och pojkar är oroliga för att råka ut för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld – i hemmet och i bostadsområdet. I utsatta områden är framför allt pojkar oroliga för att dras in i kriminalitet och droghandel. Utsattheten och oron ökade under pandemin, när de fråntogs de fristäder som fritidsaktiviteter, vänner och skolan utgör.
De unga diskuterade också de traditionella könsrollerna, något som enligt dem hindrar både flickor och pojkar från att vara den de vill vara och särskilt pojkar från att tala om sina känslor.
Klimatet och framtiden
Barn och unga har en mycket dyster syn på klimatet och vuxnas hantering av klimatkrisen, vilket skapar en känsla av osäkerhet och pessimism inför framtiden. Oron över hur klimatförändringarna kommer att påverka deras liv är enligt rapporten vanlig, och genererar starka känslor.
Vad anser de behöver göras för att fler barn ska må bättre?
Det är tydligt att barn och unga vill, och att det krävs, att vuxna tar ett övergripande ansvar för barns välbefinnande. Skolan lyfts fram som en viktig plattform, och de unga önskar ett större ansvarstagande från lärare och annan personal i skolan, särskilt mot mobbning, utanförskap och psykisk ohälsa generellt.
De anser också att föräldrar behöver bli mer medvetna om hur deras förväntningar påverkar barnen. Många drar sig för att prata med sina föräldrar när de mår dåligt och väljer istället att prata med vänner, vuxna på skolan eller att ta kontakt med hjälplinjer.
Dags att lyssna på barnen – och agera!
Rapporten visar att barns och ungas generella mående i Sverige har försämrats under de senaste decennierna. Det måste förändras. UNICEF arbetar för att påverka offentliga och privata aktörer att öka insatser som främjar barns och ungas rätt till en god psykisk hälsa. Det är hög tid att:
Involvera! Lyssna på barn och unga och ta deras erfarenheter på allvar, för att bryta stigma kring psykisk ohälsa.
Investera! Ökad finansiering och samverkan krävs för att hindra att barn drabbas av psykisk ohälsa och för att tidigt hjälpa de som mår dåligt. Särskilt skolan måste få de resurser som krävs för att fånga upp barn som mår dåligt och arbeta förebyggande.
Agera! Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge stöd till barn som behöver det. Psykisk ohälsa är inte bara en vårdfråga, det är en fråga som kräver ett helhetsperspektiv.
Relaterade artiklar
I år fyller barnkonventionen 35 år. Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna men nu har utvecklingen stannat av eller till och med backat. Respekten för barns rättigheter måste återupprättas.
Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.
Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.