Domstolar måste lyssna på barn

En man friades nyligen i hovrätten från våldtäkt mot barn trots att domstolen ansåg det bevisat att mannen haft sitt finger inne i en tio år gammal flickas snippa. Anledningen var att domstolen ansåg att det inte kunde fastslås vad flickan menade när hon använde ordet snippa. Sverige är i de allra flesta fall ett bra land för barn att växa upp i. Barnkonventionen är lag och under senare år har lagstiftningen gällande våld mot barn skärpts i flera avseenden. Samtidigt tyder det aktuella målet på bristande kunskap om barns rättigheter, särskilt barns rätt att komma till tals, i svenska domstolar. Något som också framkommer i andra mål. Barns rättigheter behöver fortfarande få större utrymme och tas på större allvar. Det menar UNICEF Sveriges barnrättsjurist Maj Fagerlund.

En man frias för våldtäkt mot barn för att domstolen inte anser att det är klarlagt vad flickan menat med snippa. Hur kan det hända?

Det är upprörande eftersom det visar på okunnighet bland hovrättens ledamöter om hur barn uttrycker sig. UNICEF Sverige har länge lyft att kunskapen bland domare om barns rättigheter och barns rätt att komma till tals måste förbättras. Denna brist rapporterade vi också nyligen om till FN:s barnrättskommitté och Sverige fick en rekommendation på området.

Vi är övertygade om att stärkt kunskap om barn och barns rättigheter bland domare och andra professioner som möter barn i utsatta situationer skulle leda till bättre möjligheter till upprättelse, skydd och stöd för dessa barn. Här har Domstolsverket och andra myndigheter en viktig roll i att stödja och driva på utvecklingen hos olika professioner som möter barn i utsatthet, till exempel domare, polis, åklagare och socialtjänst. Det är viktigt att den som möter ett barn i en utsatt situation har kunskap om barnets rättigheter och kan lyssna till och beakta det barnet säger. För att detta ska bli verklighet krävs systematisk utbildning i barnets rättigheter. 

Vilka konsekvenser får det när svenska domstolar har bristande kompetens om barns rättigheter?  

Konsekvensen kan, som i det här fallet, bli att ett barn som utsatts för ett övergrepp, och berättat om detta, inte får upprättelse, skydd och stöd eftersom vuxna inte kan förstå och beakta det barnet säger utifrån ålder och mognad. Och förövaren går fri. Risken är att barnet tappar förtroendet för rättsväsendet och för vuxenvärlden. Viljan för barn som utsatts för brott att berätta och anmäla riskerar också att minska, vilket skulle vara olyckligt då mörkertalet när det gäller våld och övergrepp mot barn fortfarande kan antas vara stort. De barn som berättar om våld och övergrepp måste få det skydd och stöd de har rätt till. I det aktuella fallet innebär det att flickan som utsatts för övergreppet inte får möjlighet till upprättelse, eller samma stöd från samhället som hon hade fått vid en fällande dom. 

Det är dock inte bara i brottmål som bristande kompetens hos domare får konsekvenser. Enligt barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020, har barn rätt att komma till tals och deras åsikter ska beaktas utifrån ålder och mognad. Barnets bästa ska också bedömas och vägleda alla beslut som rör barn. Det görs inte alltid idag av domstolar, inte heller när det kommer till tvister om vårdnad, boende och umgänge som i allra högsta grad påverkar barns liv, hälsa och mående. Som en konsekvens har vi sett flera fall där barn i princip tvingas till umgänge med våldsamma föräldrar.

Om domstolarna inte har tillräcklig kunskap om barn och barns rättigheter får det helt enkelt negativa konsekvenser för barns liv och rättigheter.     

Vad behöver göras?

Med rätta bör synen på barn som framträder i domen, och sättet domstolen uttrycker sig på, kritiseras. Men det är viktigt att inte stanna där. Hela rättsväsendets kompetens om barns rättigheter måste höjas, i synnerhet när det gäller barns rätt att komma till tals och bedömningen av barnets bästa, för att detta inte ska kunna hända igen. Domstolarna och Domstolsverket måste ta tag i detta nu.

Det krävs en särskild kompetens för att lyssna till barn och utifrån deras ålder och mognad beakta det de säger, lyssna och förstå. Ibland kan sakkunniga behövas om domstolen själv inte har den kompetensen. 

Domstolsverket har, vad vi kan se, inte ingått i regeringens kunskapslyft för barnets rättigheter. I sin roll att driva på och stödja utvecklingen inom domstolarna ser vi att det skulle vara positivt om de ingick i kunskapslyftet.

Det borde vara obligatoriskt för alla som arbetar för och med barn, att skaffa sig kunskap om hur man pratar med barn i olika åldrar. Det är också viktigt att ha en medvetenhet om att barn enligt barnkonventionen har rätt att få komma till tals, vilket också är en rekommendation från FN:s barnrättskommitté.

Barn måste även kunna föra fram klagomål och få upprättelse när deras rättigheter kränks. Detta är en grundläggande princip som barn idag har svårt att utöva i Sverige.

Vad säger barnkonventionen?

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är lag i Sverige sedan 2020. Artikel 12.1 i barnkonventionen garanterar varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa åsikter i alla frågor som rör barnet, och att få sina åsikter beaktade i förhållande till sin ålder och mognad. I artikel 12.2 anges särskilt att barnet ska beredas möjlighet att höras i alla rättsprocesser och administrativa förfaranden som rör honom eller henne. 

I förhållande till skrivningen att barnets åsikter ska ”tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” har FN:s barnrättskommitté bland annat uttryckt att det inte räcker att enbart lyssna på barnet. När barnet är i stånd att bilda sig en egen uppfattning måste barnets åsikter noga beaktas. Ålder kan dock inte ensamt avgöra vikten av ett barns åsikter. Kommittén lyfter att forskning visar att information, erfarenhet, miljö, sociala och kulturella förväntningar samt omfattningen av stöd bidrar till utvecklingen av ett barns förmåga att bilda åsikter. Därför måste barnets åsikter bedömas i varje enskilt fall. 

Mognad avser, enligt kommittén, förmågan att förstå och bedöma konsekvenserna av en särskild fråga, och måste därför övervägas när barnets individuella förmågor fastställs. Mognad är, enligt kommittén, svårt att definiera, men i artikel 12 menas ett barns kapacitet att uttrycka sina åsikter om frågor på ett rimligt och självständigt sätt. Man måste också ta hänsyn till hur frågan påverkar barnet. Ju mer resultatet påverkar ett barns liv, desto mer relevant är en korrekt bedömning av just det barnets mognad, menar kommittén. 

I det aktuella fallet finns det inget som tyder på att den tioåriga flickans utsaga bedömts utifrån ålder och mognad. Barnrättskommitténs allmänna kommentarer är inte juridiskt bindande utan kan användas som vägledning. Barnkonventionen är emellertid juridiskt bindande och därför anser vi att en bedömning borde ha gjorts. 

Vilka relevanta rekommendationer fick Sverige av FN:s barnrättskommitté?

Alla länder som har skrivit på barnkonventionen granskas regelbundet av FN:s barnrättskommitté. I början av februari offentliggjorde kommittén sin granskning av Sverige. Sverige kritiserades bland annat för bristande kunskap om barns rättigheter inom domarkåren. Granskningen visade också på systematiska brister gällande barns delaktighet, växande ojämlikhet över landet och avsaknad av barnkonsekvensanalyser. 

Kommittén noterar bland annat att barns åsikter inte systematiskt beaktas i beslut som berör dem. De rekommenderar att Sverige: 

• Säkerställer att personer som arbetar med och för barn, inklusive rättsväsendet, systematiskt får lämplig utbildning om barns rätt att få komma till tals och att få sina åsikter beaktade.

• Utarbetar en övergripande handlingsplan för genomförandet av den nya strategin för att förebygga och motverka våld mot barn.

• Säkerställer att utbildning om våld mot barn ingår som en obligatorisk del i alla utbildningar för personer som arbetar med och för barn. UNICEF Sverige anser att domarkåren bör ingå i denna grupp.

Här kan du läsa alla senaste rekommendationerna från 2023:  Committee on the Rights of the Child.