Frågor och svar

Ett testamente ger dig möjlighet att uttrycka din vilja för framtiden och är en garanti för att din personliga önskan ska bli respekterad och förverkligad. 

Testamentera din kvarlåtenskap till vem du vill. Om du har barn har de dock alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av arvet efter dig, även om det finns ett testamente.

Alla som själva vill bestämma och sätta villkor för hur ens tillgångar ska användas när man inte längre finns kvar gör klokt i att skriva ett testamente.

Nej. Du förbinder dig inte till något, och kan när som helst avsluta (och komma tillbaka och fortsätta senare om du vill).

Ett testamente behöver uppfylla vissa formkrav för att vara giltigt. Det behöver till exempel skrivas ut och skrivas på, och bevittnas. Du kan inte signera ditt testamente med hjälp av Bank-ID, utan måste underteckna det för hand. 

Nej. Många tror det, men ett testamente kan faktiskt inte registreras någonstans! Däremot är det viktigt att originalet förvaras på en trygg plats, till exempel i ett brandsäkert skåp, eftersom det bara är originalet som är juridiskt giltigt. Har man inte en trygg plats hemma, kan man skicka in sitt testamente på förvaring. 

Det är dessvärre vanligt att testamenten kommer bort, förstörs, eller hamnar i fel händer. Via Lawlys digitala verktyg kan du köpa till förvaring som en tjänst. Det innebär att du kan vara säker på att ditt testamente kommer fram och hamnar hos rätt person den dag det behövs. 

Tips! Ta kopior på ditt testamente, och ge kopior till personer du litar på. Skriv på baksidan var originalet förvaras, så underlättar du för dem som ska ta hand om ditt dödsbo.

Det är en jättebra fråga! Det är nämligen dessvärre vanligt att testamenten kommer bort, förstörs, eller hamnar i fel händer. Det viktigaste är att originalet finns på en trygg plats, till exempel i ett brandsäkert skåp, eftersom det bara är originalet som är juridiskt giltigt. Har man inte en sån plats hemma, kan man skicka in sitt testamente på förvaring. 

Det är dessvärre vanligt att testamenten kommer bort, förstörs, eller hamnar i fel händer. Via Lawlys digitala verktyg kan du köpa till förvaring som en tjänst. Det innebär att du kan vara säker på att ditt testamente kommer fram och hamnar hos rätt person den dag det behövs. 

Tips! Ta kopior på ditt testamente, och ge kopior till personer du litar på. Skriv på baksidan var originalet förvaras, så underlättar du för dem som ska ta hand om ditt dödsbo.

Om du följer processen, besvarar alla frågor, skriver under och får ditt dokument bevittnat enligt instruktionerna, så uppfyller det garanterat alla formkrav.

Absolut, vi hjälper dig när du behöver! Har du allmänna frågor under vägen, kan du antingen skriva din fråga i chatten som finns med hela tiden när du använder Lawlys verktyg, eller ringa Lawly under kontorstid på 08-515 11 283, så guidar en av deras jurister dig igenom processen. Har du personliga frågor erbjuder de alltid 15 minuters kostnadsfri rådgivning. Är ditt ärende komplext och tar längre tid än så, får du veta ungefär hur lång tid, och vad det kommer att kosta att reda ut det med en jurist.

Funderar du på att ta med Unicef i ditt testamente och har frågor som rör det, kan du mejla till testamente@unicef.se eller ringa oss på 08-420 02 500.

Är bläcket är slut i skrivaren hemma? Fungerar inte uppkopplingen? Vill inte skriva ut ett privat dokument på en offentlig skrivare? Då kan det vara fint att känna till att du har möjlighet att få ditt testamente utskrivet på arkivbeständigt papper och hemskickat till din folkbokföringsadress, när du använder Lawlys tjänst hos oss. Det kostar en liten slant, men å andra sidan är själva testamentet gratis!

Arvslotten är allt du lämnar efter dig (din kvarlåtenskap) och laglotten är hälften av arvslotten. Vad som händer med arvslotten beror på om du har skrivit testamente eller inte. Om du inte har skrivit ett testamente, går arvslotten till de som har rätt att ärva dig enligt lag. Med ett testamente bestämmer du själv var arvslotten ska hamna. Laglotten däremot, kan du inte testamentera bort. Det innebär att du inte kan göra dina barn arvlösa. De är dina bröstarvingar, och har alltid har rätt att få sin laglott.

Dina arvingar är alla personer som har rätt att ärva dig enligt ärvdabalken. Dina bröstarvingar är dina barn (eller barnbarn, eller barnbarnsbarn). De har alltid rätt till sin laglott.

Laglotten är hälften av arvslotten kvarlåtenskapen.

Om det inte finns något testamente fördelas arvet efter den legala arvsordningen. Den kan känns självklar, men, det händer ofta att människor blir förvånade när de förstår hur lagen faktiskt ser ut och omsätts i praktiken. Det är därför alla har anledning att skriva ett testamente - för att det ska bli som man vill!

Den legala arvsordningen delar in den avlidnes arvingar i tre arvsklasser: den första, andra och tredje arvsklassen. 

Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, vilket är den avlidnes barn och barnbarn. Dessa ärver alltså i första hand. Om den avlidne var gift och endast hade gemensamma barn, ärver den efterlevande maken framför de gemensamma barnen som får vänta på sitt arv till dess att båda föräldrarna gått bort. Om den avlidne var gift och dessutom hade särkullbarn, barn som inte är gemensamma, blir situationen en annan eftersom särkullbarn har rätt att få ut hela sin arvslott direkt vid en förälders bortgång om det inte finns något testamente. Hade den avlidne inga barn alls men var gift, ärver den efterlevande maken om det inte finns ett testamente som säger något annat. 

Det är viktigt att komma ihåg att sambor inte ärver varandra, även om man har gemensamma barn. Det här är en mycket vanlig situation som kan ställa till det ordentligt, eftersom barnen har rätt att få hela arvslotten direkt vid förälderns bortgång. Har man hemmavarande barn under arton år, och en bostad som är belånad, kan detta skap stora problem, eftersom minderåriga barn som huvudregel inte får stå som medlåntagare på ett bostadslån eller äga en bostadsrätt. Detta kan, i värsta fall, leda till att man behöver sälja sin bostad om man inte har råd att lösa ut sitt/sina barn. Genom att upprätta ett testamente kan man sätta den legala arvsordningen, helt eller delvis, ur spel. Då kan man till exempel mildra den problematiska situationen som kan uppstå om man är sambor med gemensamma barn genom att se till att efterlevande sambon ärver hälften av ens kvarlåtenskap. 

Finns det varken bröstarvingar eller make går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller, om föräldrarna inte lever längre, syskon eller syskonbarn. I den tredje arvsklassen finns far- och morföräldrar. Om någon av dem är avliden ärver dennes barn, det vill säga den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror. Kusiner ärver däremot inte, och inte heller andra släktingar. Finns det inga arvingar i den tredje arvsklassen går arvet vidare till Allmänna arvsfonden.

Med ett testamente kan du också utse en särskild förvaltare. Om den avlidne har minderåriga barn, antingen gemensamma, särkullbarn eller både och, kommer den efterlevande föräldern att bli ensam vårdnadshavare. Detta innebär att den efterlevande föräldern kommer förvalta barnets arv till dess att barnet blir myndigt. Om man av någon anledning inte vill att den efterlevande föräldern ska förvalta barnets arv, kan man i testamentet utse en särskild förvaltare som tar hand om arvet fram till den dag det ska tillfalla barnet. 

I ett testamente kan det stå vem som ska ta hand om förvaltningen av dödsboet och ordna så att det som står i testamentet genomförs. Den personen kallas testamentsexekutor. Den personen får, i stället för dödsbodelägarna, ansvaret för dödsboet. Ett dödsbo är en egen juridisk person och behöver därför skötas av någon fram tills dess att hela arvet är skiftat och dödsboet upplöses. En testamentsexekutor tar hand om all administration. Det är exekutorn som ansvarar för att en bouppteckning upprättas, och att alla berörda kallas till en förrättning. Det är också exekutorn som ser till att egendomen i dödsboet fördelas som det står i testamentet. Testatorn kan utse en dödsbodelägare, eller en utomstående person, till exekutor. Det är vanligt att man i så fall ber en jurist, bankman, redovisningsbyrå eller liknande, att mot ersättning ta hand om allt. Anledningen är ofta att testatorn vill försäkra sig om att dödsbodelägarna kommer att följa testamentet vid arvskiftet.

Om det inte finns en testamentsexekutor har dödsbodelägare själv ansvar att sköta dödsboet eller utse en person som ska göra det. Om inte testatorn utsett en exekutor, kan dödsbodelägarna själva agera som det. De kan också sinsemellan komma överens om att ge en utomstående person uppdraget. Att utse någon kan vara skönt om man vill slippa hantera all administration, eller att man tycker att det känns bättre om en neutral person hanterar fördelningen av arvet.

Den som skriver ett testamente. När du skrivit ditt testamente, är du alltså testator.

Ett inbördes testamente är ett testamente som två personer upprättar tillsammans. Det är med andra ord ett gemensamt testamente, till skillnad från ett enskilt testamente som endast upprättas av en person. Det innebär att två personer skriver sina respektive testamenten i en och samma handling, ofta för att de vill ge varandra en ömsesidig arvsrätt. I testamentet kan man bestämma både vad som ska hända när den första maken eller sambon avlider, och vad som ska hända när båda makarna eller samborna har gått bort. 

Om ett inbördes testamente är lämpligt eller inte varierar från situation till situation. Ibland kan det bli tydligare, och mer praktiskt lätthanterat att istället skriva varsitt testamente. Det här sättet att skriva testamente på rekommenderas inte, eftersom det så lätt uppstår oklara situationer. Ett testamente ska ju utgöra en persons sista vilja, och kunna ändras enkelt. Det kan försvåras om den inbördes relationen förändras. Sen är det alltid det senaste testamentet som gäller. Det gör att det till exempel kan uppstå en situation där den ena parten skriver ett nytt individuellt testamente, som upphäver det gemensamma, men har goda skäl att inte informera sin make/maka/sambo om det, vilket får till följd att maken/makan/sambon inte är medveten om att hen inte längre har ett giltigt testamente. 

Om du inte har några bröstarvingar, är svaret ja. Om du har bröstarvingararn har de alltid rätt till sin laglott. Laglotten är i regel hälften av allt du äger.

Vill du av olika anledningar att arvet efter dig ska gå till någon/något annat, kan du skriva in din önskan i ditt testamente, och be något eller alla dina barn att avstå från sin laglott. På så sätt ger du dem en chans att respektera din önskan, men de har rätt att kräva ut sin laglott oavsett vad du skrivit i testamentet.

Om du är ensamstående och har barn, ärver de dig. Om dina barn är avlidna, men de har barn som lever, ärver dina barnbarn dig. Har du inte barn eller barnbarn så ärver istället dina föräldrar. Finns inte de kvar i livet går arvet efter dig till dina syskon och syskonbarn. Om du inte har några närmare släktingar än kusiner, och inget testamente är skrivet, går arvet till Allmänna arvsfonden. Sen kan föreningar och andra ideella organisationer söka projektstöd från dem. Allmänna arvsfonden ger ekonomiskt stöd till ca fyrahundra projekt varje år, som riktar sig till barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Med ett testamente kan du själv välja vilka organisationer som får ärva dig, om det finns några ändamål som ligger dig extra varmt om hjärtat. Funderar du på att skänka till en organisation finns det några saker som är bra att veta.

Nej, tvärtemot vad många tror så ärver sambos inte varandra. Om du vill att din sambo ska ärva dig, måste du skriva det i ett testamente. Det spelar ingen roll hur länge ni har bott tillsammans, om ni äger bostaden båda två, eller om ni har gemensamma barn - din sambo kommer inte att få någon del av arvet efter dig om det inte står i ditt testamente. Därför är det en bra idé att skriva testamente (och samboavtal) i samband med att ni flyttar ihop. Enkelt uttryckt kan man säga att samboavtalet reglerar vad ni inte vill dela på, och att testamentet talar om vad ni vill dela med er av.

Nej. Om du har bröstarvingar har de alltid rätt till sin laglott. Laglotten är i regel hälften av allt du äger.

Vill du av olika anledningar att arvet efter dig ska gå till någon/något annat, kan du skriva in din önskan i ditt testamente, och be något eller alla dina barn att avstå från sin laglott. På så sätt ger du dem en chans att respektera din önskan, men de har rätt att kräva ut sin laglott oavsett vad du skrivit i testamentet.

Vill du att hela eller delar av din kvarlåtenskap ska gå till oss, och/eller några andra organisationer som du känner starkt för? Då finns det några saker som är bra att veta.

1. Ingen gåva är för liten. Alla gåvor är välkomna. Du kan skänka en procentuell andel, eller en viss sak eller ett visst belopp (ett så kallat legat). Det kan till exempel vara ett föremål, en fastighet, eller vissa värdepapper.
2. Som icke-vinstdrivande organisationer behöver vi inte betala reavinstskatt. Det betyder att din gåva blir mer värd om du skänker den direkt till oss, istället för att skriva att något ska säljas och vinsten ska tillfalla oss. I det senare fallet behöver nämligen dödsboet först betala den eventuella reavinstskatt som uppstår, vilket i praktiken gör din gåva minst tjugo procent mindre värd.
3. Det är viktigt att du anger organisationsnumret för den eller de organisationer som du vill skänka något till. Det är som ett personnummer, och säkerställer att gåvan verkligen hamnar där den ska. Du hittar ofta organisationsnumret på deras hemsida. UNICEF:s organisationsnummer är 802401-4386.
4. Har du särskilda önskemål om vart pengarna ska gå? Då är det bra om du formulerar det som att pengarna i första hand ska gå till det ändamålet, och att vi i andra hand själv får bestämma vart de behövs bäst. Det finns nämligen risk för att vi inte kan ta emot din gåva om vi upplever att vi inte kan uppfylla din sista vilja. Saker och ting förändras ju, och det ändamål som var aktuellt när du skrev ditt testamente kanske är inte längre är det den dag din gåva faller ut.
5. Berätta gärna för oss att du har tagit med oss i ditt testamente. Då får vi en chans att tacka dig, och det vill vi gärna. Men, det är helt upp till dig. När du skriver in oss och/eller andra organisationer i ditt testamente via Lawly, får du frågan om du vill att att vi ska få veta att du har gjort det. Lawly delar bara dina kontaktuppgifter med oss om du ger ditt tillstånd till det. Annars får vi inte veta om du tagit med en gåva till oss.

Det är alltid det senaste testamentet som gäller. Du kan när som helst bara riva ett testamente och skriva ett nytt. Hittar du inte det gamla? När du skriver ett nytt testamente via Lawly ingår alltid en mening om att det nya testamentet upphäver det tidigare testamenten. Men - var uppmärksam på att ditt nya testamente inte gäller förrän det är påskrivet och bevittnat. 

När någon går bort finns det inget säkert sätt att veta om det finns ett testamente eller inte, om inte personen som avlidit har lämnat in det på en förvaringstjänst. I så fall kommer det fram så snart förvaringstjänsten via Skatteverket fått reda på att personen har avlidit. Om den avlidne inte haft någon förvaringstjänst, och inte talat om för någon vart testamentet förvaras, är det bara att börja leta. Det är viktigt att hitta originalet, eftersom kopior som huvudregel inte gäller. 

Är du själv osäker på om du har skrivit ett testamente, och vad som stod i det, är det läge att skriva ett nytt. Ett testamente är ett levande dokument som bör ses över återkommande, eftersom omständigheterna förändras. Läs mer om hur du ska förvara viktiga papper ovan.

Ett testamente behöver uppnå vissa formkrav för att vara giltigt. 

Det behöver:

• tydligt framgå vems testamente det är
• vara daterat
• vara undertecknat (för hand, inklusive ort och datum)
• vara bevittnat

Vittnena intygar att du skriver under av fri vilja, och är vid sunt och fullt förstånd. Det behövs två vittnen som är samtidigt närvarande när du skriver under. De behöver inte veta vad som står i testamentet, bara att det är ett testamente de bevittnar. Vittnena måste vara över femton år, och själva vid sunt och fullt förstånd. De får inte vara med i testamentet eller släkt med testatorn (kusiner går bra). När du skriver ett testamente via Lawly, får du med dig tydliga instruktioner om vad du behöver göra för att det ska uppfylla alla formkrav.

Det händer att ett testamente ogiltigförklaras, till exempel om det inte uppfyller legala formkrav. Det kan också handla om att testatorn varit påverkad av tillfällig eller permanent psykisk störning, eller att det förekommit otillbörlig påverkan vid upprättandet av testamentet.

Huvudregeln är att en arvinge eller testamentstagare enligt lag måste göra sin rätt till arv gällande inom tio år från dödsfallet. Om rätten till arv inträder senare, räknar man de tio åren från den tidpunkten. Kommer det fram ett testamente efter att bouppteckningen gjorts ska det normalt göras en tilläggsbouppteckning. Det beror på hur lång tid det har gått. Preskriptionstiden för ett testamente är tio år. Det säger sig självt att det kan bli svårt att verkställa ett testamente som hittas fler år efter att ett arv har skiftats. Därför får man ta ställning till hur man ska göra om och när det inträffar.

Så länge testatorn lever, bestämmer hen själv vilka som får se det. När testatorn avlider, ska en bouppteckning upprättas (inom tre månader), och skickas in till Skatteverket tillsammans med ett testamente om det finns ett sånt. Därmed blir testamentet en offentlig handling, som kan begäras ut och läsas av vem som helst. En anhörig har alltså inte rätt att läsa ett testamente medan testatorn ännu lever, men kan begära ut det som en offentlig handling när det registrerats hos Skatteverket.

Ett förseglat testamente får öppnas vid den så kallade förrättningen, när man går igenom bouppteckningen med alla berörda. Som arvinge kallas man till bouppteckningsförrättningen. Vill man inte delta, behöver man intyga att man fått inbjudan, men inte kommer närvara. Det är vanligt att samtliga arvtagare får en kopia under/efter förrättningen. 

De som har rätt att ärva dig.

När du dör görs en bouppteckning. När allting är utrett, avvecklar man dödsboet. Först då görs själva arvskiftet, och tillgångarna fördelas mellan arvtagarna.

I princip samma sak som kvarlåtenskap, det vill säga det du lämnar efter dig när du dör. Hälften av din arvslott kan du testamentera till vad du vill. Den andra halvan är din/dina bröstarvingars laglott.

Den legala arvsordningen reglerar hur arvet efter dig fördelas om det inte finns något testamente. Dina arvingar delas in i första, andra och tredje arvsklassen.

Den första arvsklassen består av dina bröstarvingar, alltså dina barn och barnbarn om du har några. De ärver i första hand. Om du är gift när du dör, och ni endast hade gemensamma barn, ärver din efterlevande maka/make först. Era gemensamma barn får vänta på sitt arv till dess att din maka/make dör. Om du är gift och dessutom har särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, blir situationen en annan eftersom särkullbarn har rätt att få ut hela sin arvslott direkt vid en förälders bortgång. Har du inga barn alls men är gift, ärver din efterlevande make/maka allt, om det inte finns ett testamente som säger något annat. 

Det är viktigt att komma ihåg att sambor inte ärver varandra, även om man har gemensamma barn. Det här är en mycket vanlig situation som kan ställa till det ordentligt, eftersom barnen har rätt att få hela arvslotten direkt vid förälderns bortgång. Har man hemmavarande barn under arton år, och en bostad som är belånad, kan detta skapa problem, eftersom minderåriga barn som huvudregel inte får stå som medlåntagare på ett bostadslån, eller äga en bostadsrätt. Detta kan, i värsta fall, leda till att man behöver sälja sin bostad om man inte har råd att lösa ut sitt/sina barn. Genom att upprätta ett testamente kan man sätta den legala arvsordningen, helt eller delvis, ur spel. Då kan man till exempel se till att den efterlevande sambon ärver hälften av ens kvarlåtenskap. 

Finns det varken bröstarvingar eller make går man vidare till nästa arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller, om föräldrarna inte lever längre, syskon eller syskonbarn. I den tredje arvsklassen finns far- och morföräldrar. Om någon av dem är avliden ärver dennes barn, det vill säga den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror. Kusiner ärver däremot inte, och inte heller andra släktingar. Finns det inga arvingar i den tredje arvsklassen går arvet vidare till Allmänna arvsfonden.

När du dör görs en boutredning, och under den skapas en bouppteckning, som är en lista över tillgångar och skulder.

Arvlåtarens barn, barnbarn och så vidare, i rakt nedstigande led.

Kvarlåtenskapen efter en avliden person. Dödsboet är en egen juridisk person fram till dess att det avvecklas. Förs därefter görs ett arvsskifte, vilket innebär att tillgångarna fördelas mellan arvtagarna.

I ett testamente kan det stå vem som ska ta hand om förvaltningen av dödsboet och ordna så att det som står i testamentet genomförs. Den personen kallas testamentsexekutor. Den personen får, i stället för dödsbodelägarna, ansvaret för dödsboet. Ett dödsbo är en egen juridisk person och behöver därför skötas av någon fram tills dess att hela arvet är skiftat och dödsboet upplöses. En testamentsexekutor tar hand om all administration. Det är exekutorn som ansvarar för att en bouppteckning upprättas, och att alla berörda kallas till en förrättning. Det är också exekutorn som ser till att egendomen i dödsboet fördelas som det står i testamentet.

När du dör görs en boutredning, och arvtagarna blir kallade till en förrättning där man går igenom bouppteckningen.

Egendom som tillhört en avliden person.

Den del av din kvarlåtenskap som du inte kan testamentera bort. Laglotten är femtio procent av din kvarlåtenskap, och fördelas mellan dina barn. Har du två barn får de alltså automatiskt 25 procent var.

En viss egendom (det kan vara en fastighet, vissa värdepapper, en tavla, ett smycke, eller ett visst belopp) som ska gå till en särskild person eller en organisation. Mottagaren av gåvan blir då en legatarie. Om man istället ger en andel, det vill säga en viss procent av sin kvarlåtenskap, kallas mottagaren för universalarvinge.

Den person som testamentet gäller. Du är testator i ditt testamente.