UNICEFs historia

1940-talet

1946

Den 11 december antar FN:s generalförsamling en resolution om att bilda UNICEF. Efter andra världskriget distribuerar UNICEF mjölk, mat och kläder till sex miljoner barn på flykt i Europa. Den första lasten går till Jugoslavien. Även Tyskland, Polen och Rumänien får krishjälp.

UNICEF startar näringsprogram och distribuerar mjölk (den som finns tillgänglig under detta tuffa årtionde). I början av 60-talet har UNICEF skänkt torrmjölk till över 100 länder och startat 200 torrmjölksfabriker för att öka tillgången.

Den första nationalkommittén startar i USA för att arbeta med insamling till UNICEF. Under 50-talet bildas kommittéer i Danmark, Spanien och Japan. Idag finns 32 nationalkommittéer som sammanlagt samlar in en tredjedel av UNICEFs inkomster – tack vare bidrag från privatpersoner, skolor, stiftelser, företag och frivilligorganisationer.

1947

Svenska Röda Korset ber UNICEF om hjälp att vaccinera barn i Europa mot tuberkulos. UNICEF startar en vaccinationskampanj som blir världens dittills största hälsokampanj.

1949

Barn som drabbas av inbördeskrig i Kina och Grekland får katastrofhjälp av UNICEF. Insatserna är föregångare till vad man senare kommer att kalla "Days of tranquillity" då man förhandlar fram vapenvila under några dagar för att kunna nå barn med livsviktig hjälp.

7-åriga Jitka Samkova från Tjeckoslovakien var ett av de barn som fick katastrofhjälp efter andra världskriget. Hon ritar en teckning som blir det första UNICEF-kortet.

1950-talet

1950

UNICEF utökar sitt arbete från efterkrigshjälp till att hjälpa barn och mödrar i utvecklingsländer.

1951

UNICEF-korten blir formellt etablerade.

UNICEF tar initiativ till massiva hälsokampanjer för att slå ut sjukdomar som kan förebyggas (främst frambösi trakom, spetälska, malaria). Under 1955 behandlar mobila team 100 000 frambösifall per månad. I Thailand botar behandlingen en miljon barn. I slutet av årtiondet har frambösi nästan helt utrotats.

1952

I Irak startar UNICEF en av de första kampanjerna mot malaria. Tre år senare leder UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO) en stor kampanj mot malaria och använder den senaste metoden mot malaria – att spruta DDT. I Sri Lanka (tidigare Ceylon) minskar antalet malariafall från 1300 på miljonen till noll under perioden 1945-60.

1954

UNICEF Sverige grundas.

Komikern och filmstjärnan Danny Kaye blir den första UNICEF-ambassadören. Idag har UNICEF total 27 internationella ambassadörer och nästan 200 regionala och nationella ambassadörer över hela världen.

1958

UNICEF ökar sina insatser för att hitta effektiva sätt att berika torrmjölk genom att tillsätta A- och D-vitaminer. Det leder till att all torrmjölk som USA:s regering skänker till olika matprogram, är mycket bättre än tidigare.

1959

UNICEF hjälper till att göra ett utkast till Deklarationen för barnets rättigheter. FN:s generalförsamling antar deklarationen.

1960-talet

1960

Mamma-med-barn-symbolen blir den nya symbolen i UNICEFs logotyp och ersätter den tidigare symbolen: ett barn som håller i ett glas med mjölk. Den nya symbolen används än i dag.

1962

UNICEF hjälper för första gången länder med att etablera grundläggande hälsovård. Samtidigt finansierar vi för första gången formella och informella utbildningsprogram, yrkesutbildningar och grundskola.

Tack vare UNICEFs opinionsarbete görs första kartläggningen av barns behov – "Children of the Developing Countries".
I juni 1962 antar UNICEFs verkställande styrelse en deklaration – "Declaration on a Long-Term Policy for Children in Relation to the Development Decade" – i vilken organisationen uppmanar alla länder att inkludera barn i sina budgetar och andra samhällsplaner. Deklarationen stöds av FN:s generalförsamling. UNICEF har nu 500 pågående projekt i 116 områden och länder.

UNICEF inleder arbetet med att få regeringar att anta långsiktiga (5-10 år) strategier för samarbetet med UNICEF.

UNICEF får det största programbidraget sedan 1950 – 38,7 miljoner US dollar – där den största delen går till hälso- och näringsprogram, med fokus på utbildning.

1963

UNICEF fortsätter att utveckla näringsprogrammen. Torrmjölk distribueras nu endast inom katastrofprogram. UNICEF verkar för att öka konsumtionen av grönsaker, kyckling och fisk framför allt på landsbygden. UNICEf startar informationskampanjer på skolor och i samhällen.

1965

UNICEF får Nobels fredspris.

1966-67

Under en allvarlig torka i Bihar, Indien, hjälper UNICEF byar få tillgång till vatten. Det blir starten för UNICEFs vatten- och sanitetsprogram.

1970-talet

1971

UNICEF inleder insatser för utsatta barn som lever i slumområden i utvecklingsländer.

1974

I samarbete med Indiens regering och den privata industrin utvecklar vi en tålig och kostnadseffektiv vattenpump för djupa brunnar – India Mark ll. Uppfinningen blir en del av det nationella vatten- och sanitetsprogrammet i Indien med fokus på att ge rent vatten till befolkningen på landsbygden. Med India Mark II blir UNICEF en internationell föregångare i arbetet att se till att fattiga samhällen i utvecklingsländer får rent vatten och grundläggande sanitet.

1975

UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO) tar gemensamt fram ett recept på socker/saltlösning (Oral Rehydration Solution, ORS) som botar uttorkning. I den brittiska medicintidskriften The Lancet beskrivs socker/saltlösningen som "århundradets kanske största medicinska framsteg". UNICEF beställer den första miljonen socker/saltlösningsförpackningar.

Under det här årtiondet inser UNICEF att utvecklingsländer inte kan vänta på att få tillgång till de teknologier som används i industrialiserade länder för att lösa sina akuta problem med bristande hälsovård, matbrist och brist på bra skolor. Därför söker UNICEF efter kostnadseffektiva strategier och metoder som kan tillgodose behoven hos barn i utvecklingsländer ("The integrated basic services approach").

1978

UNICEF och WHO leder Alma/Ata-deklarationen om grundläggande hälsovård.

1979

UNICEF är först ut med att kartlägga situationen för barn världen över. UNICEF samlar in och publicerar ett stort urval av indikatorer som rör barn och deras välbefinnande. Underlaget utgör första upplagan av rapporten The State of the World´s Children.'

1980-talet

1980

UNICEF ser över sitt grundläggande hälsoprogram, som inkluderar vatten och sanitet, och beslutar att lägga mer tonvikt på lokalsamhällets inflytande och ansvar samt på utbildning för att bygga upp ländernas egen kapacitet.

1981

Genom UNICEFs och WHO:s opinionsarbete antar World Health Assembly den internationella marknadsföringskoden för bröstmjölksersättning. Regeringar uppmanas att implementera koden på nationell nivå. Idag har över 60 regeringar vidtagit lagstiftningsåtgärder för att genomföra koden helt eller i stort.

1982

UNICEF lanserar "GOBI" som står för "growth monitoring, oral rehydration, breast feeding, immunization". Syftet är att genom fyra enkla och billiga men effektiva åtgärder – kontroll av tillväxt, socker/saltlösning mot uttorkning, amning och vaccinationer – rädda miljontals barns liv varje år.

I början av 80-talet vaccineras ungefär 15 procent av barnen i de flesta länder. Idag har majoriteten av länderna 80 procents vaccinationstäckning.

1985

El Salvador upplever den första tillfälliga vapenvilan ("days of tranquillity") när striderna avstannar i tre dagar för att 250 000 barn ska kunna vaccineras mot polio, mässling, difteri, stelkramp och kikhosta. Sedan dess har dessa "dagar av lugn" använts i länder som Libanon (1987), Irak (1991), Sierra Leone (1998), Afghanistan (2009), 19 länder i Väst- och Centralafrika (2010).

1988

Tillsammans med WHO, Rotary och U.S Centre for Disease Control and Prevention grundar UNICEF en allians för att utrota polio (GAVI, the Global Polio Eradication Initiative.) Poliofallen har sedan dess minskat med mer än 99 procent över hela världen och viruset är nästan utrotat.

1989

FN:s generalförsamling antar konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Den träder i kraft i september 1990 och blir snabbt världens hittills mest spridda och ratificerade fördrag om mänskliga rättigheter.

1990-talet

1990

Det första barntoppmötet etablerar decennier av arbete för barns överlevnad, skydd och utveckling. UNICEF tar en ledande roll i arbetet med att utrota sjukdomar som orsakas av jodbrist. Inom tio år har jodifiering av salt ökat från 20 procent till 70 procent.

I den UNICEF-inspirerade Innocenti-deklarationen lovar regeringar och biståndsorganisationer att gemensamt arbeta för att stödja amning.

Miljontals av barn i Asien läser om Meena, en seriefigur som UNICEF skapat. Flickan Meena blir en förebild och hjältinna som ökar medvetenheten om flickors möjligheter när de får samma möjligheter som pojkar att till exempel gå i skolan.

1991

UNICEF och WHO startar barnvänliga sjukhus (Baby Friendly Hospital Initiative) för att försäkra sig om att all mödravård stödjer amning. Barnvänliga sjukhus har startats i 150 länder.

Under den internationella hiv/aids-konferensen i Florens, Italien, sammankallar UNICEF till det första mötet om hur barn påverkas av hiv/aids.

1992

UNICEF är med och lanserar en internationell barndag för TV- och radio (International Children´s Day of Broadcasting). Syftet är att främja program för och av barn.

1994

UNICEF omarbetar UNESCOs utbildningslåda med grundläggande skolmaterial och distribuerar 9000 sådana lådor till Rwanda månaden efter folkmorden. Detta hjälper regeringen att åter öppna skolor och ger de traumatiserade barnen en vardagsrutin. 1994 ser UNICEF-ambassadören Harry Belafonte lådan och kallar den "school-in-a-box". Namnet blir permanent. Under 2004 hjälper dessa lådor nästan fyra miljoner barn att få tillgång till någon form av undervisning.

1996

Med stöd av UNICEF presenterar Graca Machel, som är expert på barn, för första gången för FN:s generalförsamling en studie som handlar om väpnade konflikters inverkan på barn. En uppdatering av denna rapport "The Impact of War on Children" lanseras som en rapport år 2000, samma år som FN:s generalförsamling antar tilläggsprotokollen om barnsoldater, barnprostitution och barnpornografi som komplement till barnkonventionen.

Den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn hålls i Stockholm.

1997

UNICEF, WHO och UNFPA presenterar en gemensam plan för att minska kvinnlig könsstympning och målet är att helt ha upplöst sedvänjan inom tre generationer.

1998

UNICEF blir medlem i ett samarbete mot malaria  – Roll Back Malaria Partnership (övriga medlemmar är WHO, UNDP och Världsbanken). Roll Back Malaria har bidragit till ett globalt opinionsarbete och utökat tillgången till malariaprogram samt utvecklat nya metoder mot malaria till exempel myggnät som behandlas med myggmedel.

1999

UNICEF, WHO och Världsbanken träffas för att diskutera minskningen av vaccinering av barn i många länder. Idén att bilda the Global Alliance on Vaccines and Immunizations (GAVI) föds.

2000-talet

2000

Kofi Annan presenterar FN:s initiativ för flickors utbildning  – "Girls´Education Initiative"(UNGEI). Under ledning av UNICEF enas 13 FN-organ och underorgan att under en 10-årsperiod tillsammans hjälpa regeringar att uppnå mål och löften för att försäkra att det finns bra utbildning för flickor överallt. Egypten är det första landet som officiellt introducerar UNGEI på nationell nivå.

GAVI inleds i januari, mycket tack vare entusiastiska samarbetspartners, till exempel Bill och Melinda Gates Foundation som gav projektet en rivstart med en donation på 750 miljoner US dollar. UNICEF är medlem i GAVI-styrelsen och påbörjar sin andra period 2005. Sedan starten har GAVI gjort det möjligt att vaccinera mer än 130 miljoner barn.

2001

UNICEF är världens största globala leverantör av myggnät som skyddar mot malaria. UNICEF använder endast myggnät som är impregnerade med myggmedel, allt enligt WHO:s rekommendationer.

2002

I maj håller FN:s generalförsamling ett barntoppmöte, en uppföljning av mötet 1990.

UNICEF utökar vaccinationskampanjerna med att också distribuera t ex myggnät mot malaria De första länderna som genomför det är Benin, Ghana, Mali, Malawi och Senegal. UNICEF och Roll Back Malaria uppmuntrar att tillverkningen av myggnät impregnerade med långverkande myggmedel flyttas från Japan till Tanzania, för att få produktionen närmare användarna.

2005

25 oktober lanserar UNICEF med samarbetspartners "Unite for Children – Unite against AIDS", en global kampanj som handlar om barn och aids och som ska förbättra livssituationen för drabbade barns. Hittills, under 25 år med hiv/aids-pandemin, har barnen förbisetts. UNICEF vill ändra på detta.

UNICEF och WHO presenterar en global vaccinationsstrategi – "Global Immunization Vision and Strategy" (GIVS). Detta är det första ramverket för vaccinering som tar upp många olika förslag för hur länder kan nå minst 90 procents vaccinationstäckning inom fem år. Speciell tonvikt ligger på förbisedda områden och de fattigaste områdena. GIVE pågår från 2006 till 2015. UNICEF tillhandahåller idag vaccin till 40 procent av världens barn.

Katastrofinsatser är fortfarande en kärnverksamhet för UNICEF  – 20 procent av UNICEFs totala årsbudget går till insatser i mellan 45 och 55 kriser, främst i Afrika och Asien. Under de fem senaste åren har mer än 90 procent av UNICEFs 150 landkontor implementerat ett nytt ramverk för planering inför och insatser vid katastrofer.

2006

11 december fyllde UNICEF 60 år. UNICEF fortsätter vara det enda FN-organ som helt finansieras med frivilliga bidrag.

2007

2007 utbildade UNICEF 16 000 kvinnliga lärare i Afghanistan, de fick bland annat undervisning om barns utveckling och genusmedvetna undervisningsmetoder. UNICEF hjälper långsiktigt till att bygga upp skolväsendet i landet. Antalet barn som börjar i skolan ökar varje år. 

2008

Tack vare UNICEFs tålmodiga förhandlande med politiker slopar allt fler länder skolavgiften. 2008 beslutade Togos regering att ge alla barn tillgång till gratis grundskola, vilket de har rätt till enligt barnkonventionen.

2009

Efter påtryckningar från UNICEF godkände parlamentet i Tanzania en barnrättslag som gör det straffbart att misshandla barn och att utnyttja dem som soldater eller i sexhandel.

2010-talet

2010

2010 konstaterades att den globala vaccinationskampanjen mot mässling resulterat i att antalet dödsfall i sjukdomen minskat med 78 procent sedan 2000. UNICEF driver The Measles Initiative tillsammans med bland andra Världshälsoorganisationen och ett flertal drabbade länder.

2011

UNICEF gav regeringen i Moçambique stöd att bygga upp ett nytt socialt skyddsnät. Detta ger de mest utsatta familjerna rätt till ekonomiska bidrag och riktat stöd till hälsovård, utbildning och mat. Regeringen ökade anslagen till detta i statsbudgeten med 40 procent så att det når ungefär 450 000 människor, varav 290 000 barn.

2012

Barnadödligheten i världen fortsatte att minska och 2012 hade den gått ned med 42 procent - från 12,5 miljoner år 1990, till 6,9 miljoner. Detta år började också processen med att utveckla de globala målen som skulle ersätta millenniemålen. UNICEF ledde fem av de elva globala konsultationerna bland annat kring hälsa, vatten och utbildning. 

2013

UNICEF drar nytta av den snabba teknikutvecklingen för att hitta nya lösningar på problem. Detta år utvecklades vår Rapid Family Tracing and Reunification tool vilket är en mobilapp som samlar och delar information om barn som separerats från sin familj i konflikter eller naturkatastrofer. Den användes bland annat för att återförena barn med sina familjer efter tyfonen Haiyan i Filippinerna.

2014

Ett stort ebolautbrott skedde i Västafrika och de tre länderna Guinea, Liberia och Sierra Leone drabbades värst med totalt 11 000 dödsfall. UNICEF ledde en av de största insatserna och levererade 5,5 ton utrustning, som användes för att ta hand om smittade och att hindra smittspridningen. Det handlade bland annat om skyddsutrustning för hälsoarbetare, klorin, tvål, handsprit, mediciner, sängar till sjukhus, tält och madrasser. 

2015

Detta år antogs de nya globala målen för hållbar utveckling av 193 länder i världen. Många av målen gynnar barn och fokuserar på rätten till utbildning, hälsovård och skydd från våld och övergrepp.

2015 skedde också en stor flyktingkris, över en miljon människor (varav en fjärdedel barn) kom till Europa som flyktingar och migranter. UNICEF bistod tiotusentals människor på flykt med skydd, varma kläder, näringstillskott och sjukvård. Längs den vanligaste flyktvägen genom Kroatien, Serbien och Slovenien byggde vi upp trygga platser där barn kunde leka och få psykosocialt stöd. 

2016

UNICEF fyllde 70 år i en värld där 535 miljoner barn levde i områden drabbade av konflikt, naturkatastrofer eller andra humanitära kriser. Vi nådde ut till 29 miljoner människor i dessa områden så att de fick tillgång till vatten, toaletter och bättre hygien. Nästan 12 miljoner barn fick möjlighet att fortsätta gå i skolan.

2017

UNICEF fick en ny högsta chef - Henrietta Fore från USA. Den envisa kampen mot polio ger resultat och detta år registreras endast 22 fall i två länder. 

Det systematiska arbetet mot överföring av hiv från mamma till barn visar också tydliga resultat. År 2017 hade antalet barn under 14 år som årligen smittas av hiv halverats jämfört med år 2010. UNICEF är också med och leder införandet av en enklare och effektivare behandling mot hiv kallad Option B+. Allt fler både barn och vuxna får också tillgång till bromsmediciner.

2018

UNICEF arbetar sedan många år för att bekämpa malaria. Även här är framgången tydlig. 2018 dör 272 000 barn av malaria, vilket är en kraftig minskning från de 723 000 barn som dog år 2000. Tillgång till snabb vård är en viktig faktor i detta arbete, liksom att skydda sig mot myggbett genom att sova under myggnät. Detta år distribuerade UNICEF ut impregnerade myggnät till 28 miljoner människor i 17 länder. 

2019

Barnkonventionen fyller 30 år! Under dessa 30 år har enorma framsteg gjorts i att uppfylla barns rättigheter. Bland annat har antalet små barn som dör varje år halverats, från 12,5 till 5,2 miljoner. Antalet små barn som dör i mässling har minskat från 482 000 till drygt 100 000. Undernäringen har också kraftigt minskat. När barnkonventionen antogs var 257 miljoner barn så undernärda att de hämmats i tillväxten. Idag har denna siffra minskat till 144 miljoner. Antalet barn som står helt utan skolgång har också minskat kraftigt - från 107 till 60 miljoner. 

2020-talet

2020

Pandemins år med covid-19. Vi arbetar i 150 länder med att öka tillgången till handtvätt, dela ut tvål och handsprit, se till att sjukvårdspersonal har skyddsutrustning, utrusta sjukhus med material för att behandla sjukdomen, utbilda vårdpersonal och sprida information om hur man kan skydda sig själv och andra. Vi arbetar också för att öka skolelevers tillgång till distansundervisning och göra de skolor som är öppna så säkra som möjligt. Pandemins konsekvenser är värre för barnen än sjukdomen i sig, och vi gör allt vi kan för att mildra dess negativa effekter på barns liv.